På väg från Kyoto stannade vi till i Himeji, ett av Japans mest kända slott, där vi vandrade runt tillsammans med tusentals andra människor. Ibland kanske man borde kolla upp så man inte åker till historiska platser på en nationell kulturhögtid, då alla andra vill göra samma sak. Hursomhelst var det väldigt fint.
När vi kom fram till Hiroshima möttes vi av resans första missöde, ett riktigt sunkigt hotell som vi hade bokat med inställningen “hur illa kan det vara?” eftersom det mesta var uppbokat. Efter lite mat (Okonomiyaki är fantastiskt!) och några öl lyckades vi ändå överleva natten och på lördagsmorgonen hittade vi ett nytt, mycket trevligare hotell.
Resten av förmiddagen promenerade vi runt i minnesparken och på museet, en oerhört stark upplevelse. Hemskt men ändå hoppfullt, och mycket tankar på mormor Ebba och hennes jobb mot kärnvapen.
Efter detta behövde vi något upplyftande, så på eftermiddagen gick vi till Shukkeien, en underbar trädgård där vi promenerade runt bland dammar och träd, matade karpar och drack te. Som balsam för själen.
På söndagen åkte vi ut till Miyajima, en ö utanför Hiroshima där vi tog en linbana upp till toppen av Mt Misen som vi sedan vandrade nerför. Maffig utsikt och trötta ben botades med en båttur hem och mer Okonomiyaki. Efter det gav vi oss ut i natten, besökte karaokerum och rockbarer innan det var dags att ta sig hem till hotellet för några timmars sömn. Nu sitter vi på tåget tillbaka mot Kyoto där vi ska bo på ett Ryokan, en typ av värdshus med onsenbad och mycket god mat, något jag ser mycket fram emot. På återseende!
