Osaka, Tokyo och robotar

Så var det dags att sammanfatta den sista biten av resan. Vi sitter nu på bussen ut mot flygplatsen och även om det är lite bittert att lämna Japan ska det bli väldigt skönt att komma hem igen. Det är mycket intryck och nya upplevelser hela tiden här, och jag ser fram emot lite lugn och ro hemma.

I utkanten av Kyoto tog vi in på Yaochi ryokan och tillbringade ännu en eftermiddag och kväll i yukatas, med onsenbad och en traditionell Kaisekimiddag. En välbehövlig vilopaus.

Dagen därpå, tisdag förmiddag, tog vi ett lokaltåg ut till Nara, en liten stad med en stor park med ännu fler tempel och rådjur och en jääääättestor Buddhastaty. Fint, men vid det här laget var vi lite mätta på tempel så vi tog ett annat lokaltåg vidare mot vår nästa destination, Osaka.

Osaka som stad hade vi ingen större koll på innan, så vi tillbringade onsdagen med att mest gå runt och upptäcka olika stadsdelar, bland annat expatområdet Amerikamura och den enorma täckta shoppinggatan Shinsaibashi-suji. Vi åt fantastiska ramen, drack japansk craftbeer och hade överlag väldigt trevligt men den allmänna känslan var ändå att Tokyo nog bar lite trevligare och mindre hårt.

På tal om Tokyo, det var ju där vi började vår resa och där vi skulle avsluta den, så torsdag morgon tog vi vårt sista Shinkansen tillbaka till huvudstaden. Vårt hotell denna gång låg i utkanten av Ginza, så på kvällen utforskade vi yakitori alley under tågspåren och hamnade på en izikaya där vi drack öl, “hoppy” (typ lättöl blandat med någon slags sprit) och åt små spett med kött. Mycket mysigt.

Fredagen gjorde vi som sig bör ett besök på fiskmarknaden innan vi gav oss ut och shoppade lite. En gata med bara affärer med köksgrejer, ett åttavåningarshus med bara kalendrar, anteckningsböcker och inslagspapper och lite vanliga klädaffärer hanns med innan det var dags att dra hem till hotellet och byta om till finkläder för att gå på Ise Sueyoshi, en restaurang vi hade bokat redan från Sverige. Där bjöds vi på en fantastisk kaisekimiddag av en stjärnkock som stod på andra sidan bänken från oss och förklarade varje rätt ingående, och hur alla ingredienser var från hans hemtrakt. Utsökt.

På lördagen tog vi oss tillbaka till våra gamla jaktmarker, först Shibuya för lite shopping och sen Shinjuku för äventyr. Det var nämligen dags för VR. Skidåkning och sjukhusskräck var ganska kul, men höjdpunkten var helt klart Mario Kart VR där vi körde mot varandra under skrik och skratt. Efter lite mat och en öl var det så dags för Robot Restaurant, det som många hade tipsat om som en upplevelse. Något det sannerligen var. Svårt att beskriva i ord, men “japanskt vansinne” ligger nära till hands.

Så var det då dags för sista dagen, söndagen. Vi delade upp oss en smula, vissa ville mer shoppa kläder men eftersom jag inte riktigt delar storlek med japaner så var jag mer intresserad av nördprylar. Jag och Martin åkte runt lite, först till Nakano Broadway, sen till Guitar Street och avslutningsvis till Akihabara, teknikmeckat i Tokyo med hus efter hus fyllda av allt möjligt och omöjligt inom teknik och nörderi. Överväldigande. Till slut var vi helt mätta på allt som hade med kommers att göra så vi avslutade med ett besök till Tokyo Skytree där vi fick se staden från 450 meters höjd. Även om man hade förstått att det var en stor stad var det kanske först där, när man såg hur staden bredde ut sig så långt man kunde se i natten åt alla håll, som vi insåg hur ofantligt gigantisk den faktiskt är.

En helt fantastisk resa, sammanfattningsvis, och även om jag är rätt så slut nu är jag glad att vi tog så mycket tid på oss och reste runt så mycket som vi gjorde. Hit kan jag verkligen tänka mig att återvända.